justbeccca

Hade min livs första tenta för två veckor sedan och har den andra nu imorgon. 

Kursen vi läste först pågick i fem veckor och denna nu, har pågått i två veckor. 

Alltså jag känner mig inte alla förberedd på denna, dels för att sen var såpass kort och att den innehåller så mycket latinska ord att jag blir svimfärdig... 

Jag förstår vad allt betyder, jag vet vad allt heter, men kan varken uttala det ordenligt eller skriva det ordentligt.. 

Jag behöver lite mera tid för att lära mig skriva orden som de ska vara. Inte logiskt alls just nu för mig.. 

Men det är bara att pröva imorgon, funkar det inte. Då får jag göra om igen och försöka göra rätt. 

Det tråkigaste är ju att jag missade skola onsdag och torsdag, då jag vart matförgiftad. Igår missade jag sista jakten och idag pluggar jag bara, samt ska på årsmöte för klubben.. 

Men just nu känner jag inte för något alls, vill bara gräva med mig och skicka någon annan på min tenta... 

Ska smita upp toll grannen tänkte jag på en kaffe, sedan ta med kameran och hundarna ut i skogen och tillsist åka på mötet. Innan jag ska hem och fortsätta dampa mig med orden.. 

///Becca

När Akhela blev viltspårchampion. 

En del har hänt efter det och planer har arbetats fram :-) 

Tänkte jag får försöka bättra mig och skriva om höjd punkterna de senaste månaderna. Men inte i detta inlägg. 

Det första var att sluta röka, inga nyårs löften här. Utan jag bara bestämde mig för att nu gäller det. 

Eftersom jag själv har många bollar i luften nu, så bestämde jag mig för att köra på nikotinplåster och ta i tur med en sak i taget. Så första steget var att få hjärnan att sluta säga till mig att "nu behövs en cigg" eller "den här rörelsen är bra".

Det är lustigt när man på detta sätt delar upp att sluta röka och man inser att det är ju inte bara nikotinet kroppen är ute efter. Det är hela konceptet. 

Menar min kropp får i sig nikotin via plåstren och ändå har den sagt: "nu behövs en cigg". 

Öh ne de tror jag inte. Dels vill jag inte. Men man får inte blanda andra nikotin preparat med detta märke. 

Vilket också har gjort sin del i att detta varit lätt. 

Jag har umgåtts med rökare sedan dag 1 och jag har inte en enda gång känt: "ge mig!"

Så jag valde att sluta i rätt tid. 

Med dessa plåster följer man ett program. 

Steg 1-3. Steg 1 har man i 6 veckor. Steg 2 i 2 veckor och steg 3 i 2 veckor. 

Men utöver detta har jag även börja äta nyttigare. Dels för att alla vet ju att rökning påverkar matlust samt matsmältningen. 

Vilket resulterar i att man lätt vid avvänjning går upp i vikt. Så jag har helt enkelt börjat med bättre vanor. 

Jag tänker även köpa hem ett löpband. Dels för att jag inte just nu har tiden att springa ut i skogen, men som vädret är nu, så går det inte. Inte med min olycksstatistik i alla fall. 

Yogan ska även intas igen, för bättre hållning. Då det även kommer hjälpa mig i min träning av hund. Ju bättre hållning man har ju bättre kommer mitt kroppsspråk vara. 

Jag tänker dock inte bli som alla hälsofreak som helt plötsligt har dykt upp och bara brinner för att träna, eller för att få en snygg kropp. 

Jag tänker springa och hålla med med yoga för att det kommer hjälpa mig i mitt största intresse: hundarna. 

Hur som helst så har jag bestämt att när jag varit rökfri i en månad, så belönas jag med en kapselmaskin. 

För man måste få belöna sig själv för att man faktiskt kan något, trots många misslyckanden tidigare. 

Dock ligger mitt träna på is, dåjag  fortfarande är förkyld. 

Jag började det nya året med att sluta röka och enligt mig själv straffades med att bli förkyld, vilket jag inte varit på ungefär 1 år. Så jag anser det som straff, ont i öronen, halsen, nyser och snorar. Huvudvärken kommer och går... Men jag är på bättringsväg i alla fall. 

Oavsett så är det tummen upp till mig!! :-D Jag har idag klarar 13 dagar, vilket imorgon betyder 14 dagar, alltså två veckor, 336 timmar och fler ska det bli. 

Min blogg är även första stället jag skriver ut detta på. Annars är det bara familjen, samt några vänner till David som vetat. 

2015 är redan ett bra år liksom :-D

///Becca 

Igår hoppade äntligen sista terminen på komvux igång. 4 nya kurser är redo att kämpas igenom, alla intressanta och med en måtta svårighet. 

Dock det jag anser svåras är att förstå den nya distansleverantörens hemsida, Hermods. Kurserna innan denna termin har ju lästs på Infokomp. Så vi börjar detta nya år med en stor skopa förvirrning. Men allt kommer lösa sig under tidens gång. 

Det är en kurs jag verkligen ser fram emot att läsa och det är kommunikation. 
Jag kan ju absolut störa mig på hur folk skriver och kommunicerar. Vissa lägger till massa minigubbar för att framför en känsla(jag är en av dom). Medan många andra har inte förstått innebörden av flera punkter på rad, eller hur man använder utropstecken. 

Vi kan ta exempel på om jag skriver ut att det gått super bra på en utställning med Akhela och de flesta skriver Grattis! följt av ett gäng gladagubbar så uppfattar man det som att de är glada för ens skull. 
Men får man en kommentar med "grattis grattis.." så uppfattar man inte någon form av glädje, utan mer någon som skriver något för att de måste men egentligen inte vill. 
För att analysera detta ännu djupare så kan man då jämföra när denna person skrivet på en liknande status till någon annan "Åh vad kul". 
För mig blir den jämförelsen att personen i fråga, stöttar den ena men inte den andra. Samt att tack vare släktskap måste man vara "trevlig" men framstår som otroligt negativ. 

Samt att en hög grad av avundsjuka ligger i grunden till dessa oskiljaktiga kommentarer. 

Låt mig även tillägga att det är hundar av samma ras som ställts ut, på två olika utställningar. Vi är även syskon som har ställt hundarna och vi stöttar varandra till 1000. 
Jag stör mig på att inte de som då ska vara "visare" gör samma sak. Utan de ska försöka forma någon form av tävling mellan oss.

Detta är genomgåenda inom andra områden också. Funderar starkt på att ta bort personen från min facebook för att tydligt visa att jag inte är med i någon form av tävling eller favorisering. 

För att byta ämne  så utöver kommunitkation så kommer tre andra kurser med olika inriktningar att läsas.

Sedan har ju våren självklart massa mer att ernjuda: 

- Uppfödarutbildningen fortgår

- Min första Cirkel (valp/unghundscirkel) 
- Freestyleinstruktörsutbildningen

- Min första kurs i Freestyle

- Träna och försöka hinna tävla 
- Utställningar

 

Våren 2015 har alltså mycket att erbjuda och mycket att se fram emot. 

Eftersom vi började detta år med att bli förkyld, samt halka omkull och skada högra handleden. Så jag har två inte riktgit friska handleder så hoppas vi på ett resterande friskt år. 

Sedan måste jag också bestämma mig vad jag vill utbilda mig till. Som det är just nu, vet jag inte alls, känner att en inriktning passar mig utmärkt. Men den utbildningen är 4.5 år och på annan ort och jag känner inte det minsta för att flytta till hösten. 
Men jag har några månader på mig att fundera och jämföra flera utbildningar. 

 

 

///

Becca

Tillägg:
Man kan inte tro genom denna jämförelse att Akhela fick Excellent och 1 placering. 

Så just nu är vi hemma hos syster tillsammans med mamma, totalt är det 6 hundar här. Två är rädda, två bryr sig lite smått och två skiter totalt i det. 

Låt mig påpeka att det är Akhela på 1.5år och Ebba på 12 veckor som är de två sistnämnda.

Hur som helat, vi ska äta lite och sedan åker vi till vårar lunga ställe mitt ute i ingenstans och skålar in året. 

Hundarna är trygga i bilen och där. 

I år har jag sagt till några personer som tänkt skjuta utanför både hemma hos oss och även utanför syster. Alla har faktiskt flyttat sig och sånt uppskattas alltid. Plus i kanten till er :-) 

Målen för 2015 är: 

1. Starta Akhela på fågeljaktprover. 

Allt annat är bara plus i kanten som vi kommer göra. 

Men planen är ju flera utställningar och även starta på rallylydnad. 

Hittills är enda planerad evenemang utatällning på kista mässan första helgen i april. 

Men vårt viktigaste mål är jakten. 

Vill nu passa på att önska min kära läsare ett gott avslut på 2014 och en bra börjar på 2015 :-D Så GOTT NYTT ÅR!! 

Ska bättre mig på bloggningen tills nästa år. 

///Becca 

Nu är modemet ihopsatta(av mig) och igång. 

Så nu är det lite enklare igen att vara aktiv här, samt på andra sidor. 

Plus på det även få tag i mig. Då jag ej har mottagning på telefonen hemma. 

Veckan som varit har vi viltsspårstränat. Hundarn fick världens svåraste svår. 4 vinklar samt korsande av annat spår(av misstag i grunden). Bra att kunna utvärdera dem båda. 

Atos är ju gudsgåva till detta med viltspår. Skulle kunna gå bakom honom och sova. Han fixar allt så jäkla bra. 

Akhela löste det efter en stunds ringande. Men alltså den bruden har en arbetsvilja som inte går av för hackor! 

Två spår fick hon, ett svårt och ett super enkelt. 

Måste utöka liggtiden på henne. Hon går absolut inte i spårkärnan då doften är för stark från blodet. Hon håller sig en halvmeter bredvid.. 

Sedan har vi tränat mycket stadga, Fotgående och ingång. Hon liksom är såå naturlig nu i allt. 

Annars har de fått springa lösa i skogen, myst i soffan och bara varit. 

Atos spår, nöjd grabb! 

Akhelas sista spår

Förmiddagen är väldigt lugn. 

Vid 13 ska husse på möte. Vid 15 ska vi husse och jag åka till Skanskas förråd och kika på baracker till klubben. 

Vid 16 ska Tia hämtas och vid 17 ska jag och Akhela till klubben. 

Ska även hinna träna utställning lite mer idag. 

Akhela ska bada och även Atos. Igår klipptes klor, men tänkte slipa klorna lite mer idag. Ska även packa Akhelas utställningsväska och fixa fika. 

 

Ikväll ska vi bli bjudna på mat av Josse,

Som tack för hjälp med Tia och imorgon på utställningen ska Josse vara med. Haha Tänk vad hon gör för att jag ska klämma in Tia i min dag 😁 

Vad mer dagen har att erbjuda får vi se. 

Vad ska ni göra idag? 

///Becca 

Nu var det ett bra tag sedan jag skrev något och en del har hänt under denna tiden. 
Sista gången jag skrev var strax innan vi skulle åka ned till först Falkenberg/Slöinge/Halmstad och tillsist utställningen på Öland. 
Dock blev hela den resan konstig och veckorna efter var svåra att förstå och hantera. Samtidigt som mera saker lades på det, så blev allt mer svårhanterligt. 

Min moder på 49 år fick måndagen den 14/7 en hjärtinfarkt, en liten. Men otroligt svår att greppa. Flera dagar låg hon inne, det tog över 9 timmar för läkarna att finna felet. Då hjärtat inte tog någon skada, men de fann det ämnet som hjärtat utsöndrar i samband med antingen en kraftig ansträning, så som elititdrottare eller en hjärtinfarkt. Operation i Halmstad och sedan efter ytterliggare en dag fick hon komma hem. 

Min syster Josse och jag packa in oss och Akhela och åkte iväg ned till Varbergs sjukhus. Hela familjen var samlad helt och hållet på fredagen. David och Atos kom ned på tisdagen. På fredagsmorgonen, vid 05.00 var även Håkan, Texas och Tia i Falkengberg. 

Jag tänker inte skriva så mycket mer om detta, då det är personligt och handlar om min mamma, som faktiskt styr helt själv om vad som får sägas. 

 

Helgen på Öland var super mysig. Jag har världens sötaste systerson, konstant glad och lätt att ha att göra med. Det gör ont i mosters hjärta att han är så långt bort. Önskade att de var närmre, jag skulle vara där ofta då. Känns som man missar allt. 

Utställningen gick bra, en stekhet sommardag på Ölands brukshundsklubb. Inte super glad över upplägget. Hade faktiskt hellre sett att de hade lagt gruppfinalerna direkt efter varje avslutad grupp och inte i slutet på dagen. Förstår tänkten-ju längre de håller kvar utställarna, dessto mer säljer dom. Men seriöst, en sådan varm dag det var, med knappt skugga, tjafs om vattnet osv, så skulle de lagt om. För valparna blev de inga gruppfinaler, utan de hamnade direkt i BIS-final. Vilket är YTTERST DÅLIGT! Detta resulterade i att Johanna som ställde Hugo i valpklass, fick enbart HP och BIR, men ingen placering i varken gruppfinal(då den inte existerade) och de fick ingen placering i BIS-finalen. 

Akhela fick HP, BIR och blev GIG 2, mot en irländsk Rödsetter som aldrig någonsin går på Inofficiella. Tråkiga priser var det också. Så Mja inte alls nöjd och har inga planer på att återvända dit igen. Så Ölands Brukshundsklubb får tummen ned för den utställningen! 
Man kunde dessutom se typiska mönster hos domarna, vilket var riktigt dåligt och är ett stort tecken på att de inte alls hade så stor koll på alla raser de dömde. 

Men både Akhela och Hugo fick riktigt fina kritikkort. 

Väl hemma så gick de någon vecka så var Akhela in på HD/ED röntgen och det tog tre dagar att få svaret, HD A och ED 0. Ingen är glader än jag. Jag har en fullt frisk flicka och vi kan träna på. 

Detta leder oss till den nya träningsgrenen, Agility. Super kul! Den 5/9 börjar kursen vi ska gå. Ska bli så otroligt roligt :D 

Vi har även börjat känna oss fram i Rallylydnad och om planen går som jag vill, så kanske vi kan starta någon tävling snart. Vill så gärna ut och tävla med Akhela, mer än i utställning. 

Tävlingslydnaden går sakta framåt. Allt tar sin tid och Akhela är inne i en period där allt tydligen ska gå i räser fart... 

Jag har även fått tillgång till ny mark att träna viltspår på, men vädret här är så ostabilt så jag har inte vågat mig iväg ännu. Det åskar i princip varje dag just nu och jag går inte ut i den skogen en gång till under åska. Inte överhuvudtaget. 

 

Atos läggs det spår och även vi har testat lite rallylydnad. Han hålls även på att träna in i nya trick, och mera target. Sökbanan med liggmarkeringen går framåt och han börjar förstå mer och mer. 
Båda hundarna har börjat tränas i markering av metall och av trä, just för att kunna använda detta i träning längre fram. 

Mer personligt, så samma dag vi var in och röntgade Akhela så pratade David med sin läkare, angående en massa symtom så som: tryck över högra ögat, tryck i bröstet, stickningar i brötet, kroppen stänger av sig vid för mycket allvarliga saker osv. Läkare sa då till att han itne får köra bil och känner han av detta, måste han in, för då är det nära för hjärtinfarkt. Visade sig att han kom in till läkare i tid och kroppen inte tagit någon skada av den stress han utsätts för. Dock måste han lära sig hantera stressen och även börja plocka bort faktorer. 
Det är grymt jobbigt att inte veta om vad som kan stressa upp honom och hur stor risken är att han faktiskt går bort. Menar min bättre hälft åker till Göteborg varje måndags morgon och kommer normalt sett hem varje torsdagskväll, men som det är just nu. Så känns det som att risken är stor att han aldrig mer kommer hem. Jag vet inte alls hur mycket stress han utsätts för där. Jag har ingen koll på samtalen han för med kollegor, vänner och familj. Vet inte alls hur mycket han utsätts för, bara vad han säger. Men jag kan bäst läsa honom när jag ser honom. 

 

Hur som helst, så har vi mig. Mitt egna. Sjukskriven igen... Varit på handledsröntgen som inte visade något. Så nu misstänker läkarna att smärtan i handleden hänger ihop med nervskadan. Vilket då betyder ännu mera försämring och med det betyder nog att flera undersökningar måste göras. 
Jag står i kö till neurologen, dock fick jag svar att de inte kan garantera inom vårdgarantin, alltså 90 dagar. Så vi får väl se hur länge jag får vänta. 
Medicinen funkar i alla fall. Dock otroligt tråkigt att bli sittande hemma i princip varenda kväll. Men ändå rätt skönt. Hösten är ju mer eller mindre här och vad är inte bättre då, än en kopp te, en film/serie, tända ljus och mys med hundarna i soffan? 

Älskar att ta längre promenaderna nu på kvällarna, man kan känna höstluften och bara gå under stjärnorna. Mörkret ger mig ro i själen. Allt är lugnt och fridfullt. Så vill jag ha det. 

 

Tänkte skriva mer i morgon om veckan och helgen. 

Men nu vet ni att vi ALLA lever och mår bra.

///Becca

Sedan jag skrev sist har det hänt en del, i mitt liv. Inte med hundarna, men som kan komma att påverka hundarnas livsstil. Vi är dock bara i början, vilket betyder att jag inte ska ta ut något i förväg. Men jag är den typen av person som vill ha svar på alla mina frågor på en gång, vilket jag i detta fall inte kan få. Har jag tur så får jag svar inom 4-5 veckor. 

Jag har sedan en tidigare olycka ett avbrott på de tre stora nervbanonar ner i vänstra armen och ut i handen. Jag har ingen känsel i vänstra handen och har nervsmärtor i vänstra skulderblad/nacke/arm som för det mesta de senaste två åren har varit hanterbara. 

Det är så här, jag har haft ont i min vänstra handled i 3 månader. vi misstänkte hela tiden en sträckning eller en inflamation, men eftersom jag missade min tid hos min läkare i tisdags(som jag förövrigt hade väntat på i 4 veckor), så fick jag istället åka in till akuten på onsdagskvällen, efter ett samtal till vårdcentralen i försök att få en tid snabbt hos min läkare, sedan två samtal till 1177, där jag först blev lovad att få en akuttid på vårdcentralens akutmottagning på kvällen. Blev tillsagd att ringa tillbaka vid 17 för att få en tid. Men när jag ringde tillbaka vid 17, så sa de till mig att de inte kunde göra något utan jag var tvungen att uppsöka akuten på sjukhuset. Så efter samtal hit och dit med familj så kom jag in till akuten. Där hon i luckan sa direkt att egentligen skulle vårdcentralen ta hand om detta. Men hon var ändå så pass snäll och fixade så ortopeden kollade på min hand. 

Två timmar senare fick jag åka med med antiinflamatoriskt och sömnmedicin. Med order om att kontakta min läkare som i sin tur måste starta nya nervutredningar då de misstänker att min skada sedan tidigare har förvärrats. Min läkare måste även kontakta en handkirurg, då ingen har röntgat min hand på över 5 år vilket det ligga problem i handen. Sedan en kontakt med arbetsterapeut för att få hjälp med avlastning av handleden. samt även ett reumatist test måste göras, då det ligger i familjen. 

Så hela min sommar vändes upp och ned på två timmar när jag fick veta att handledsproblemen hänger ihop med tidigare olycka. Jag trodde inte att den faktiskt kunde bli sämre, jag har alltid varit inställd på att det kan bli sämre. Men att få höra från två sjuksköterskor och en läkare att det är den gamla skadan som blivit sämre var otroligt jobbigt. Hur lång tid kommer det gå tills nästa försämring? 
vad ska jag jobba med i framtiden? 
Klara jag av att sitta vid en dator i flera timmar i sträck? 
Kan jag jobba med min kropp?

Ska jag vara sjukskriven?
Är det meningen att jag ska bli sjukpensionär vid 23 år?

Ska jag sjukpensionera mig, för att sedan i lugn takt arbeta upp mig och kroppen för att kanske kunna jobba en del? 

Här står jag, men färdig behörighet till universitet, med CSN-skulder men vet inte alls hur mitt liv kommer se ut. 

Alla jobb som finns idagens samhälle kräver fungerade handleder..

 

Grattis Rebecca till 10 år av konstant kamp med din egna kropp och samhället. Här får du lite mer att kämpa med!! 

När ska allt bara få vara bra? När ska jag känna att nu är det min tur? Jag vill bara vara smärtfri, ett liv utan smärta och smärtlindring är något som står högst på min önskelista. 
Jag kan leva med att inte ha någon känsel i handen. Men att leva med smärta, att konstant känna sig begränsad. Behöva tänka 17 gånger innan något ska göras är något ingen vill leva med. 
Jag vill bara få allt överstökat, stå där med pappret i handen om hur alla undersökningar gick och sedan ta det därifrån. Jag vill bara få vara en normal människa, som går upp på morgonen för att gå till jobbet. Spenderar sina pengar på sitt intresse, kan köpa huset vi alltid velat ha. 

Så här står jag med tusen frågor och ingen som kan ge mig svar, för min läkare är så fruktansvärt populär att han inte har tid för mig och stället jag försökte omlista mig till har omlisningsstopp.. 

 

Nu har jag klagat av mig och tänker inte återgå till detta ämne något mer. Räcker med alla tusentals funderingar som snurrar runt i huvudet.. 

 

///Becca

 

 

 

För en vecka sedan, alltså måndagen den 16/6 gick Akhela in i sitt första löp. Vilket betydde att vi tog träningen på en lugn nivå, då det redan sker så mycket i hennes kropp just nu. Så vi håller oss till sådant hon kan och vardagslydnad som jag håller på för fullt med att finslipa. 

Även ensamhetsträningen har tagit en nyvädning. Så idag kändes det riktigt bra att lämna Akhela i 1.5h timme och hon var faktiskt tyst, något enstaka skall hade hon provat på.

Nu när Akhela är i löp så lägga även mesta fokus på passitiviet, då hon är otroligt lugn just nu. Så jag passar på att utnyttja det väldigt mycket. 

Vi har annars spenderat tiden med plugg, städning, långisar, tvättning, badande med Akhelas hundkompisar, myst, grillat, åkt bil, fika och massa annat. 

Midsommar spenderade vi med att äta mat hos Josse och Håkan, tillsammans med ytterligare en Håkan N och pappa. Sedan kom Borgert även lagomt till fikat. Som vi efter det spelade träggårgds yatzy. Akhela skötte sig perfekt hela kvällen :-) Atos är alltid en ängel <3 

Visste ni att alla weimisar bär på Batman loggan? :-P 

Då värmen ute dagtid inte är att leka med och jag kommer inte åt den rätta träningsattityden ute. 

Så vi pysslar mycket med position, sökbanan, apporten och har faktiskt börjat med att lära Akhela tända och släcka lampan. Ja jag vet det är inget speciellt, men en kul grej som bryter allt det vanliga. 

Utställningsträningen kör vi en gång i veckan nu mer, då vi inte har något planerat. 

Akhela lär sig mer och mer att fokusera i simningen, utan att stressa. När hon stressar så tappar hon bort sig i simningen och då börjar hon trampa vatten, vilket i sin tur leder till panik. Så nu badar hon med flytväst, för jag vill inte att hon ska känna ett obehag vid badning. 

Kvällarna blir det ibland lite mer liv på hundarna, de piggnar till lite med kylan. Men sedan sten dör dom i antingen sina sängar eller i soffan. 

Imorgon om vädret tillåter är även planen att jag ska bada. Tänkte se hur Akhela reagerar på om matte är i vattnet. Idag fick jag se att hon tänker inte konkurrera med Tia med att jaga bollarna som kastas ut. Då Tia är en galen hund i vattnet! Hon är sjuk den hunden!! :-D 

Men Akhela simmar gärna efter bollen om Tia har en egen längre ut att hämta eller om Tia inte badar :-P 

Nu är det daga för natten. Mattes medicin har äntligen börjat verka, och sömn är behövligt. 

///Becca 

Lugn och skönt var det! 

På morgonen/dagen var husse i Karlskoga och kollade på driftning med vänner, medan vi andra fixade inför kvällen och vi hann även med fika med Johan L här hemma och pappa. 

Söndagen spenderades med fika hemma med Carro, David, Daniel, Flurka och Josse. Sedan åkte vi till välsviken och köpte glass allihopa. 

Sedan åkte jag och Carro hem efter ha kört ut David och Atos till svärmor. Jag bytte om och åkte sedan på kurs med Akhela. 

Denna gången var Akhela lättare att träna och inte lika över allt som sist. Dock så tycker hon att det hon kan behöver hon inte göra fullt ut. 

Så min läxa denna gången var att lära mig säga ifrån till Akhela när hon medvetet skiter i stt göra det jag ber om. 

Sedan ska vi fortsätta utveckla svårigheterna i apporteringen. Så nu har vi kommit så pass långt att Akhela ska sitta kvar med apporten i munnen medan jag går ifrån henne någon meter. 

Kan även tillägga att grabbarna på kursen var mäkta imponerade över hur duktig Akhela car med apporten. Deras hundar vill inte ta/hålla fast apporten i munnen. Så hon kompenserande väldigt bra där :-) 

Dock ser det inte ut som vi kan åka på söndag. För Akhela slet bort en bit av trampdynan i förrgår, så allt hänger på hur läkningen går. 

Samma sak gäller utställningen på lördag... 

Så alla planer har gått i stöpen just nu:-/

Men vi ska träna på som vanligt och Akhela har fått springa lite i skogen igår, men under kontrollerade former och utan andra hundar. 

///Becca

Hundtillbehören(tränings)

Akutkitet för hundar

Vattendunken och skål

Båda stagen till bagaget 

Pannbands och ficklampa

De viktigaste sakerna helt enkelt.

Utöver att pyssla med detta ska:

Pluggas och ha redovisningar

Träna

Fixa ytterligare möte 

Planera hemliga saker 

Plugga mera 

Så nu ser ni kanske varför tiden till bloggen inte riktigt finns hela tiden. Knappt så jag ser på tv. 

Men det positiva är att Atos har känts piggare i lite mer än en vecka. Han känns inte helt och hållet sig själv. Men han känns ändå piggare. 

Provsvaret fick vi veta i torsdags att det var negativt och kom då överens med Vet att avvakta 1-2veckor och se hur utvecklingen blir. 

Eftersom Atos känns piggare och har minskat i intaget av vatten. Så finns det inte så mycket att gå på. Men börjar han dricka mer igen så ska vi gå in i det och kolla vad det kan vara. 

Så nu hoppas vi att Atos bara var inne i en svacka och återkommer starkare än någonsin :-) <3 

///Becca 

Men ändå finns varken tiden eller ro till att sätta sig ned och skriva klart. 

Just nu de senaste dagarna har jag bara varit allmänt snurrig. Inte kunnat välja rätt ord i meningar. Kommer gärna ut blandande ord ihopsatta till ett. Men ibland är det väl så. Hehe 

Söndag-måndag är vilodag igen. 

Dock kör vi Utställningsträning, så hon får inte helt och hållet vila. Men utöver detta så är det ingen träning. 

Det är ett knepigt sätt att leva på. Lätt när man är två, men fyra dagar i veckan är jag ensam och att då finna balansen är väldigt svår. 

Atos ska imorgon in för 4:de gången detta år till veterinären och varför det sker imorgon redan igen är för att jag ringde och krävde ett borrelia test. Då Atos fortfande inte är sig själv. 

Och imorgon är det april, vilket betyder att vi är inne på fjärde månaden detta år och är uppe i ett besök varje månad. 

Om nu borrelia teater visar negativt, så är det bara depression Atos har. Men fram tills vi har alla svar, så utgår vi inte från något.

Atos får göra det han orkar och vill. Just nu verkar han trivas bäst i soffan eller i sin säng. Promenader, åka bilen, leka med vänner, träna osv är inte sett dugg intressant. 

Helgen har gått åt till att träna att vara lugn hemma hos Josse, Håkan och Alexandra. Vilket har gett otroliga resultat! 

Lydnad och lek har vi även hunnit med. 

Idag körde vi uppletande rutan, men minskad och med en leksak. Bara för att lägga fokus på två saker: leta och apportera leksaken. 

Denna gången använde jag mig även av en tyngre dummy. Just av den enkla anledningen, det ska vara kul ocj roligt. Men att springa runt och härja med leksaken själv är mer självbelönande. Så det ska vara ännu roligare att komma med leksaken/dummyn till matte och där blir se fest istället. Så där var det enkelt, tyngre leksak/dummy gör det roligt men samtliga roligare att springa till matte med leksaken och få kampa med godistrasan och samtidigt få godisfest ☺️

Så hon gjorde riktiga framsteg igen! 😁 

I helgen köpte vi även äntligen ny bil och super nöjda blev vi. Nu ska den vara Akhela säkras innan hon får sitta i den. Vilket ska ske till helgen, när David kommer hem igen. 

Såå skönt att äntligen köpt ny bil, en super bra hundbil med stort bagageutrymme! 😁 Men bilen får stå gömd i garaget här hemma tills David kommer. Kan ju köra om jag vill. Men jag känner inte för att krångla och jag åker nästan aldrig någonstans utan hundarna. 

Helt ohundigt inlägg, men mycket viktigt ändå.

 

Jag studerar nu sista terminen på komvux för att få ett slutbetyg på gymnasienivå. Mitt stora problem nu är, vad ska jag söka till hösten? 

Jag är ganska så trött på att plugga, men att ta en paus känns ändå inte helt bra. Vill bara bli klar med skolan och kunna börja jobba på riktigt. 
Jag har några program som jag är intresserade av, vissa är några år och vissa är nått år. Men det är en sak jag inte riktigt kan släppa och det är juristprogrammet. 

Det jag är mest nyfiken på nu är om någon av mina läsare har läst juristprogrammet? 
Om någon av er har, vad fick er att börja läsa det? 
Var det en kul/bra utbildning? 

Det som gjort att jag är nyfiken och att jag inte kan släppa just detta är för jag insett hur otroligt lätt jag har för att förstå alla juridik kurser jag läst nu på gymnasiet(jag vet att de är lättare). Men det finns ett men, med i detta och jag vet inte varför. 
Så jag skulle gärna vilja ha lite info av någon som gått utbildningen. 

Jag vet att utbildningen är 4.5 år och det är en låååååång tid till att studera. Men om det är värt det, så kan jag tänka mig göra det. Men som sagt, det finns ett MEN med i detta. 

 

Ni kanske har tips på något annat program som är roligt att gå, så får ni gärna skriva om det också. Förutom de dära jäkla hälsa och wellnes programmen. Då det finns ett överskott av dessa. Så det är inte ett dugg intressant för mig. 

///Becca

Idag börjar allt bli helt normalt, det enda som är är att matförrådet måste fyllas upp igen, så energin blir helt normal igen. 

Atos bollar börjar se "friskare" ut nu. Fortfarande röda och såriga, men har knappt vätskat idag. 

Så nu kanske det är på väg till det bättre. 

Det som jag jagat upp mig nu över är Akhelas mankhöjd. 

Rasen tillåter Max 65cm. 

Akhela är mätt till nu 64x2, 58, 63 och sista 62cm. 

Hoppas på antingen 58 eller 62cm stämmer. De andra är för höga för en tik på snart 10 månader. 

Om Akhela blir för hög så kan jag varken ställa ut eller ta en valpkull, vilket betyder att den andra största anledningen till köpet av tik skiter sig.. 

Men ska se vad vi får ut imorgon för höjd, ska även ringa till en av veterinärstationerna här i stan och kolla på de har en mätsticka. 

Nu är de tv dags och sedan sängen. Natti

///Becca

Dagen har spenderats i hundens tecken, precis så en perfekt födelsedag ska vara. Underbara två långa promenader i skogen på förmiddagen. Lunch träning på klubben i två timmar. Asfaltspår hemma direkt vi kom hem. 

Sedan har vi förberett för gästerna och hämtat mamma och Carro vid tåget. 

Helt enkelt perfekt! :-) 

Imorgon är det träning på 4H-gården, om matte kan gå vill säga. Har en rejäl träningsvärk i benen :-P 

På kvällen är det Clinic i Fotgående med Eva Brofäldt :-D Alltså ytterligare en dag i hundens tecken :-D

Min dag har som sagt varit toppen och jag kommer somna mycket nöjd efter denna dag. Tack för alla fina gratulationer både här och där :-)

///Becca 

På söndagen spenderade Akhela ocj jag några timmar på klubben med några medlemmar, där vi dela tog en promenad och även tränade koppelgång och följsamhet. Sedan var det bara lugn och ro resten av dagen. Promenader, handlande och sånt där. 

Måndagen kördes David till tåget, Alexandra till jobbet och en tidig morgon promenad med hundarna(ingen av dom var nöjda). 

Sedan var de full rulle här hemma, pluggande och grejandes. Hade tänkt kika på Nyhetsmorgon, men herregud vad allt ska handla om de där skit OS i ett skit land! Nej tack! Stöttar inte alls det denna gång, höll på att skicka ett svars ska till Tele2 när de skrev att jag fick mer datautrymme för OS. Tycker de kan sponsra något viktigare, som typ barncancer fonder eller något sådant! 

Men eftersom nyhets morgon suger just nu, så blev det träning med hundarna istället. Jag lägger mycket vikt i följsamhet hos Akhela. Atos fick söka, vilket han tycker är skit kul! :-) 

Måndagen gick och sedan var det tisdag. 

Kvällen spenderades på klubbens tisdagsträning. Denna gången var vi på Ikea parkeringen. Super kul! Och fick många bra tips och idéer. Akhela tränades på kontakt och följsamhet med störning. Men även på hantering, första steget av "okänd". 

Onsdagen så åkte vi till klubben på förmiddagen och tränade följsamhet där hon ska gå in på vänster sida. Lite svårtatt  se när hon hår perfekt själv, så Ulrika fick klicka varje gång hon var i rätt läge. 

Även då tränad vad hantering och Akhela visste precis vad det handlade om och att man får ju MÄNGDER med godis :-) Hon sökte även kontakt och blev hanterad av en helt okänd(medlem på klubben). 

Jag agerade även figurant åt denna medlem vid deras träning, Fap(fordons avlämningsplats). 

Efter träningen på onsdagen så åkte jag hem, gick över till grannen och hjälpte henne träna Fotgående, var ute ett bra tag. Sedan tog vi en kaffe innan det var dags för mig att byta om och åka och hämta Alexandra för en fika på bergvik :-) var hemma strax innan åtta och då blev det en varm dusch och sedan mer eller mindre sängen. Hade en sådan hemsk huvudvärk :-/ 

Vid 15.00 fick jag veta att David var på väg hem, sjuk. Så när jag la på sista samtalet så stor städade jag, bäddade om och tvättade. Samtidigt som jah lagade mat och drack kaffe med Alexandra. Ibland är jag effektiv! :-P 

Idag är det alla hjärtans dag och alla gör denna dag till så stor. Jag förstår inte, gör ni inget för de ni älskar resten av året? Menar David och jag uppskattar och visar uppskattning många dagar om året, så behovet av en specifik förutom våran årsdag och halvårsdag behövs inte(känner vi). 

Men mysigt har vi, ger presenter och äter alltid smörgåstårta! <3 

På torsdagen har David och jag 3,5år och detta firar jag med att lämna över mina hundar till mamma medan jag går på en Clinic i Fotgående för Eva Brofäldt med Isabella ;-) 

På lördagen är det 25års kalas och där emellan allt detta ska träning, plugg och livet hinnas med ;-) 

Längtar så tills nästa vecka! Men först ska jag njuta av en underbar helg med mina finaste och håller tummarna för att Alexandra vill titta på melodifestivalen med oss på lördag igen, vi har ju faktiskt tittar på alla tillsammans hittills :-) 

///Becca

I tisdags var jag till klubben med Akhela och där tränade vi med två medlemmar till, som även dom har valpar/unghundar(6 och 9 månader). 
Jag och en av medlemmarna fick lära oss av den andra uppletande rutan och snacka om att Akhela gillade att leta upp saker. MEN, hon glömde visst bort att komma med dom. Det var mer roligt att leta än att komma till mig med sakerna. Det var så fruktansvärt kul att titta på henne i rutan och hur hon arbetade. 

Så detta ska vi göra igen. Tänkte jag skulle försöka imorgon, om det hinns med. 

 

Annars har dessa dagar gått åt till att:

Städa

Tvätta

Laga mat

Plugga

Krossa två glas i en stor tavelram

Akhela pajade en kruka

Min telefon dummar sig
Dricka kaffe och fika

Prata i telefon

Besök av pappa

Ja ungefär så ser mina dagar ut, insprängt med promenader, långa och korta. Små träningspass med hundarna. 

Avslutar alltid dagen med att lägga mig i sängen och kolla på antingen en serie eller en film. I förr gårkollade jag på Expecting, dagen innan kollade jag på de tre näst senaste avsnitten av Pretty Little Liars och igår kollade jag på det senaste av den. 

Idag ska jag försöka hinna med en uppletande ruta med Akhela, sedan till rastgården och träffa Joz och Wilex, sedan plugga, sedan till klubben(om jag får veta tiden) så ska en medlem som inte känner Akhela hantera henne. Kolla munnen och känna på svansen och tillsist ska jag nog faktiskt bara ta det lugnt. Känns som alla dagar bara rusar iväg och man knappt hinner med. 

 

Vad ska ni göra idag?

///Becca