justbeccca

Detta år eftersom Atos varit lite små konstig sista två veckorna. Bestämde vi att vi enbart vill bli utringda på eftersök. 

Som jag verkligen trodde skulle ske tidigast imorgon(tisdag). Men icke! 

Redan vid 08.30 ringde telefonen. Pappa- Becca, för hundarna och dig redo. Vi har en skadeskjuten ko som blöder mycket. 

Jag(nyvaken då jag somnade på soffan efter kört David till tåget) - Ring när ni bestämt er om vi behövs. 

Vi la på och en kvart senare ringde det igen.

Pappa - Dags att komma nu, ni behövs. Parkera vid mitt torn.

Jag - Okej, vi kommer. 

Vi la på och jag började springa runt här hemma och klä på mig. Få fram allt som Atos måste ha på sig utöver sele än och linan. 

Atos snarkade på som fasiken i sin säng och  Akhela var som en böld i röven på mig.

Dags för att klä Atos, jag får tjata upp honom ur sängen. När han anländer till hallen och inser vad jag håller i så vart de fart på honom. 

Väl framme så startar vi spåret på vägen, en "fejkpromenad" som ledde till eget spårupptag från Atos. Han var riktigt het på spåret. Hade först med en av jaktledarna i spåret. 

Kon hade sprungit från ena delenav  jaktmarken, krossat vägen och över in på andra delen. Det var så vi blev i kallade. 

Jaktledare hade spårar för egen maskin första delen av jaktmarken. Han hängde på en bit in på andra med. Men bytte av sedan mot en av de yngre skyttarna. 

Dock skapade den väntan i utbyte på jägare en jäkla frustration hos Atos. Då jag gång på gång fick neka honom spåret. 

När nya jägaren kom, så var atos het på spåret igen. Spårade fint och länge.

Han går även och vindar, vilket han enbart gör om han kan gena till "bytet". 

Dock tappade han spåret en sväng, vid ett dike och gick på klövspår från en tjur som precis rusat förbi. 

Atos blev frustrerad och började äta gräs och ta en paus. 

Sedan gick vi tillbaka till blodspåret och körde på igen. Fint upptag och arbetade riktigt fint. Han gick tillslut och vindade mycket och två meter bredvid blodspåret hela tiden. Efter 100m kom första skottet. Då var kon skjuten 160m från oss. 

Sedna kom ett till skott.

Atos fick spåra en liten stund till, tills varken jag eller jägaren orkade gå i den jobbiga terrängen och genade bort till älgen och skytten. Där fick han ta spåret, fast han vindade mest ända fram. 

Nöjdas i världen la han sig ned och vilade, medan vi grejade med älgen. Atos njöt av att kunna lägga sig i svala gräset och tugga på pinnar inom räckhåll. Han blev även erbjuden att smaka på njure, men det tackade han nej till. Haha :-P

Alltså vilken hund jag har! Han är bara så enastående bra.

Ska jag vara helt ärlig så är det så mycket med den hunden som jag inte har någon aning om hur han lärt sig det. Det liksom bara finns. Jag blir tårögd bara av att tänka på vilken varelse och  individ jag delar mitt liv med.

Imorgon går de ut vid 07.30. Så vi är redo för att åka då också. 

Allt är i bilen förutom mina kläder och oss :-P

///Becca