justbeccca

Från en ren dröm till en mardröm

Kategori: Hundar

Tog med Akhela ut idag i snön, eftersom det kommit så mycket mer tänkte jag att jag ska i alla fall fota henne. Men tog med godis och leksak och tänkte att det kanske går att träna lite också. 
Jo då, Akhela var en dröm ute att träna. Hon verkligen bjöd på sig. Samarbetsvillig till tusen, förutom själva fotgåendet. Det är liksom lite snett framför mig just nu... Men vi tränade mest stadga och apport. 



Väl hemma var matte riktigt nöjd med lillan, njöt i någon timme med en kopp kaffe och sedan kom husse hem. Vid sex hade vi fixat ordening hemmet för att åka och kolla på nya mattor. 
Vi var borta i en timme och en kvart. Självklart så spelade(filmade) jag in dom som vanligt och placerade datorn på ett sådant bra ställe att jag kunde se i princip allt. Utan av en tiden de var ensamma så var Akhela tyst drygt 15-20min och jag har nu fått bekräftat att hon är inne i denna separationsångest perioden. 
Men nu vet jag inte mer vad jag ska göra, alla mina idéer är slut. Någon som sitter på något bra? 
Jag funderar på att köpa hem Zendog, en tryck tröja som ska ha lugnande effekt och skapa trygghet och ska även testa att ha DogTV.com på och se om det funkar. 
Det som görs nu är: 
-begränsat utrymme(Akhela förstörde så mycket annars) 
-ben
-leksaker 
-bäddar(en varsin)
-aktiveringsbollar
-fysiskt trött
-mentalt trött
-Atos är med henne 
-tända lampor(men hon släckte taklampan efter 40min och då eskalerade beteendet) 

Har ni några fler idéer? Inga idéer är dåliga! :-)
Atos är tvärdäckad under tiden vi är borta, så han är ju lugn och fin och stressar inte runt. 

Jag tröstar mig själv med att jag vet att detta kommer att gå över. Men vad händer om hon skulle få för sig att detta är helt okej? Då kommer hon ju aldrig mer vara tyst. 
Har ni några erfarenheter av sådant här? 
Jag hade aldrig dessa problem med Atos. Så detta är något nytt för mig. 

Men sedan vi kom hem har Akhela varit mysig, men jag har ändå haft avstånd till henne. Känns som att om jag gosar med henne nu, efter detta så säger jag att det är okej. Så jag ber henne att ge mig mer utrymme. Även om jag bara vill ta upp henne och mysa gärnet! 

///Becca 

Kommentarer

  • Hanna säger:

    Jag är lite i samma sits, har en hane på 8-månader och vi har just flyttat - före flytten fungerade det utmärkt men nu fungerar det inte alls. Vi har bott på det nya stället i 2 veckor, och när jag lämnar honom går han runt och gnäller non-stop. :( Situationen känns jobbig och ohållbar och försöker vara så kreativ i träningen som möjligt. Stänger in mig i annat rum nu och då (nu klarar han av att vara lugn när jag försvinner snabbt). Tränar på att ta av och på jackan (som blivit som en trigger för oro). Jag har gått tillbaka till riktig grundträning och försöker försvåra allt eftersom. Roten till problemet handlar mycket om att min kille inte kan finna sig själv till ro sen vi flyttade, jag har ofta fått hjälpa honom att hitta ro och slappna av. Det har varit prio under veckan så hoppas att det kommer minska hans separationsångest (för han vet inte vad han ska göra när jag försvinner - men hoppas att han ska inse att det är bäst att gå och lägga sig istället). Försöker också som du att innan man lämnar se till att de är aktiverade, fysiskt och mentalt och sen en stunds lugn och ro innan jag går. Det är kanske inga konkreta tips, men vad är tror du orsakar separationsångesten? Att ej finna sig till ro på egen hand, att vara ensam, något som triggar och skapar oron? (Ex det med lamporna?) Önskar er ett stort lycka till med träningen! Ni är inte ensamma om detta problem, det finns fler därute som kämpar med samma sak. (Talar endast från egen erfarenhet, kändes skönt att läsa att någon fler har detta problem. Det är inte roligt och känns jättejobbigt för egen del, bor i lägenhet och vi har väl inte gjort succé enligt grannarna - kan förstå dem... Känns lite brådskande att få det att fungera. :/ )

    2014-01-29 | 08:47:55

Kommentera inlägget här: